The Pianist (2002)

Roman Polanski må vara kancellerad men det betyder väl inte nödvändigtvis att hans filmer är det. Åtminstone inte hans gamla filmer. Eller? Just The Pianist såg jag på den trevliga biografen Sture under Franska Filmfestivalen i maj 2003.

Jag har sett Roman Polanskis The Pianist (2002). Filmen som bygger på verkliga händelser utspelar sig i Warszawa under andra världskriget och handlar om pianisten och juden Władysław Szpilman. Han och hans familj (mamma, pappa, två systrar och en bror) utsätts för tyskarnas förföljelse av judar.

Jag tänker inte nämna mer om handlingen utan säger bara att filmen handlar om överlevnad, mänsklighet och vad som händer med människor under krig och extrema situationer. Adrian Brody är strålande i rollen som pianisten och jag tycker han är värd sin Oscar.

Andra Polanski-filmer jag har sett som Chinatown, Rosemary’s Baby, The Ninth Gate och Vampyrernas natt har inte varit dåliga men inte heller gripit tag i mig riktigt. Det gjorde däremot The Pianist. Det är den bästa Polanski-film jag har sett och den får faktiskt högsta betyg 5/5 av mig. Kanske en svag femma men trots allt en femma. Se den när den kommer på bio i augusti! (min kommentar: ja, det här var alltså i augusti 2003.)

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tomsep

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

7 Responses to The Pianist (2002)

  1. Henke says:

    Åh vad härligt när absolut högsta betyget kan delas ut. Det är en lyx att se en film som ger ett sådant starkt intryck. Jag ställer mig upp och applåderar.

  2. Sofia says:

    Vi får väl sätta vårt hopp till Soul då för nästa femma? 🙂 Jag hamnade i den lite märkliga sitsen att jag gillade förlagan för att den var lite distanserad men gillade inte Polanskis film för att jag upplevde den som distanserad. Men jag tror vi har varit inne på förut att Polanski generellt inte är min regissör

    Och så bara för att vara säker: betyder ”kancellerad” något annat eller mer än ”inställd”? 😉

  3. Tveitt Irgens says:

    Jag läste Szpilmans roman som är förlaga till filmen. Jag kan ju säga att jag tycker filmen, som jag köpte på en samlings-dvd-utgåva, är otroligt blek och svag jämfört med boken. Det är tur, för den skulle aldrig kunnat ha filmats med alla de otäcka schabloner Szpilman använder i sin bok. Dessutom lider filmen av en tråkig artificiell ”mock-up”-känsla, liksom den lider av Spielbergsjuka i form av karikatyrer på Hollywoodnazister. Och dess de- och rekonstruktion av historien är nästan lika plågsam i Pianisten som i hans Dreyfus-film. Ok, SÅ illa är det väl inte, men illa nog. Polanski var bättre förr. Repulsion tex som är riktigt bra. Till och med Hyresgästen är betydligt bättre. Ska man dela ut ”betyg” får Pianisten en svag 3:a. Tänka sig vilken makt proffskritiker hade när de talade om för folket vad som är bra och dåligt. Det blev lika godtyckligt som när privata entusiaster gör det, bortsett från att inom proffskåren går ett drev som kräver att man tycker rätt. Proffsen måste gilla Pianisten precis som amatörer måste gilla Inception, fast båda är ganska dåliga. Men även jag gillar subjektivt saker som är objektivt dåliga, så jag ska inte klaga på andra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: